Svar till GP:s Malin Lernfeldt 8/9 “Krav på respekt inte kränkning”.
Vi gläds av att Malin Lernfeldt engagerar sig i vår situation på Bäckängsgymnasiet, men hennes resonemang saknar all sans och logik.
Det är populistiskt att föreslå till synes enkla administrativa insatser för att bearbeta komplexa problem. Malin Lernfeldt har också ytterst svårt att redogöra för hur folkpartiet genom ordningsomdömena skall slå mot roten av grundproblematiken. Det är mycket klyschor och retoriska stjärnskott, men sparsamt med verklighetsbilder. De nya ordningsomdömena flyttar fullständigt och totalt fokus från vad de verkliga orsakerna till hög frånvaro och skolk är.
Dessutom måste man komma ihåg de elever som faktiskt behöver mest hjälp och extra stöd och hur de bäst svarar på förändringar för förbättring, något Lernfeldt tycks ha glömt av helt. Ordningsomdömen tror vi knappast motiverar de elever som behöver vakna upp från lojhet och utbrändhet, det skulle bara dra med dem som behöver mest hjälp i ännu en ond cirkel. Allra minst tror vi på ordningsbetyg, där är vi precis som med ordningsomdömena starkt kritiska till hur man tänkt att läraren skall tolka en elevs beteende på ett rättvist sätt, lärarens bedömningar är alltid subjektiva.
De nya ordningsomdömena innehåller ett stort mått av godtycke och ger dessutom utrymme för outtalade attityder – därför vill vi se så lite betyg som möjligt i den svenska skolan – men ordningsbetyg eller ordningsomdömena riskerar bli långt mer godtyckliga än målrelaterade, vanliga ämnesbetyg. Dessutom är utformningen av de nya ordningsomdömena väldigt luddig.
Malin Lernfeldts kritik kanske hade något att göra med verkligheten för femtio år sedan. Det var en tid då straff och vedergällning ansågs lösa problem. En tid av förtryck som vi borde ha lämnat bakom oss. Det var en tid då eleverna skulle var gudfruktiga, arbetsamma och lydiga.
Vi menar att närvaro och flit är helt irrelevanta grunder för betygsättning. Ingen lärare får bestraffa en elevs låga närvaro med lägre betyg, inte heller bör ett omdöme följa med i det samlade betygsdokumentet som det gör nu. Därmed inte sagt att skolk inte bör uppmärksammas eller diskuteras med eleven, men då måste man fråga sig på vilket sätt man presenterar sitt konstruktiva förslag för förbättring och vad syftet i så fall är. I fallet med de nya ordningsomdömena lyfter man inte någon elev alls, tvärtemot bryter man ned eleven och höjer de elever med äpplen åt fröknarna till skyarna.
Läraren skall förmedla kunskap och inte ägna sig åt pappersarbete och byråkrati. Det nya innebör en onödig arbetsbörda för lärarna, menar samtliga lärare vi varit i kontakt med på Bäckängsgymnasiet.
Vi har mycket svårt att se hur ordningsomdömen ska främja kritiskt tänkande, självständighet och fria diskussioner. Vi har mycket svårt att se vad de positiva konsekvenserna av ordningsomdömen skall bli. Syftet är att få bättre ordning i skolan, men såväl vi elever som lärarfacken är skeptiska.
De nya ordningsomdömena gagnar inte någon elev, allra minst de som behöver mest stöd. Vi elever är eniga i frågan, det här är vansinne. Den tjugonde september lämnar vi in våra protestlistor till ansvariga politiker.
Johan Frick
