Debatt. Joakim Malmberg skulle ge svar på tal, BT 27/9. Tyvärr blev det mest tal utan svar. Hur ställer sig Malmberg till att uppemot 80 % av eleverna i hans egen skola motsätter sig ordningsomdömen?
Det var en lustig ansats att försöka jämföra den svenska skolan med skolan i andra europeiska länder. Trots att ordningsomdömen existerar som en gemensam nämnare i två olika länder är det därmed inte sagt att de per definition skapat en förbättring. Ska vi följa Malmbergs resonemang skulle vi kunna återinföra aga i det svenska skolsystemet, det finns i andra europeiska länder och det fungerar där.
Ett ordningsbetyg eller omdöme skulle minska stöket i skolan, men på fel sätt. Disciplinproblem inom skolan har alltid orsaker och dessa kommer i regel utifrån, från familjerna eller samhället. Ett barn som utsätts för våld i hemmet, eller med föräldrar mitt uppe i en skilsmässa, måste få vara okoncentrerat. Hon måste få vara människa, men hon kan prestera enligt kursplanerna trots motgångar. Istället för att angripa symptomen borde ni politiker försöka komma till rätta med de faktiska orsakerna. Problemen i skolan grundar sig på en utbredd desillusion bland eleverna, lösningen är ökat inflytande och medbestämmande. Dessutom vill vi se ökat självstyre för de kommunala skolorna.
Läraren ska inte ska ägna sig åt att betygsätta eller bedöma elevers själar. De ska bedöma elevers kunskaper och kunskapsutveckling. Ett stort mått av godtycke följer med omdömet, det är något som oroar både lärare och elever på Bäckängsgymnasiet. En elev som brinner av energi i någons ögon kan vara stökig i en annans ögon.
Det fanns goda skäl till att ordningsbetyget avskaffades 1969. Det finns bättre instrument för att lösa ordningsproblemen idag, trots det har ordningsbetyg blivit en hjärtefråga för folkpartiet. Slutledningen från Malmberg visar på en historisk omedvetenhet. Dessutom hittar han på och säger att Förenade klasskamrater är emot ordning och uppförande. Detta är fel, vi tror självklart på ordning, det är dock vägen till målet som skiljer oss åt. Hans politiska världsbild bygger på en myt. Myten om den fuskande, bidragstagande, lata människan eller eleven som “vi andra”, vi som “gör rätt för oss” måste hålla under hård kontroll.
Den 28 september strejkar vi elever, i Stockholm och i Borås. De som berörs av orättvisor och problem i skolan är i första hand eleverna, och vi är inte en del av er myt. Nu agerar vi.
Johan Frick
Ordförande Förenade klasskamrater
