Varför är man emot ordningsomdömen?

Varför är man emot ordningsomdömen?

En argumentsamling med enkelt och kortfattat språk för dig som inte ännu tagit ställning, framställd av Förenade Klasskamrater, 2007-09-21

Argument emot:

1. Ordningsomdömen slår inte mot roten av problemen
Antingen handlar skolk eller hög frånvaro om missnöje från eleven, eller problem som sträcker sig utanför skolans ramar. Dessa märks inte på terminsbetyget där skolk från och med nu kommer att skrivas in. Istället för att ta tag i de verkliga orsakerna bakom skolk och hög frånvaro skapar ordningsomdömen mer uppgivenhet inför skolan och bestraffar den elev som är okoncentrerad på grund av andra orsaker, t.ex. problem i hemmet.
Det är jättebra att Utbildningsnämnden satsar mer på utvecklingssamtal, något annat vore mycket märkligt, men per definition hjälper skriftliga ordningsomdömen i uppförande inte ett dugg, snarare tvärtom.

2. Ordningsomdömen medför stora mått av godtycke
När en lärare tolkar ordningsreglerna gör hon en unik bedömning av dem, som i sin tur får lika olika betydelse och mening för eleven när bedömningarna överförs i praktiken. Ordningsomdömena blir subjektiva tolkningar gjorda av lärarna som har sina egna uppfattningar om ordningsreglerna och vad gränsen går för vad som är god ordning och ett uppförande som ”bör förbättras”.

3. Ordningsomdömen förhindrar fritt och kritiskt tänkande
En elev som upplevs energisk och livfull i en lärares ögon kan vara stökig och ifrågasättande i en annans. Därmed riskerar ordningsomdömen att avskräcka elever som annars är ”jobbigt ifrågasättande” till att istället hålla tyst.

4. Ordningsomdömen flyttar fokus från vad god ordning är
Man kan inte skicka in ett svartvitt omdöme till eleven och elevens föräldrar och sedan förvänta sig att ordning skapas som plommon i en bördig höst. Vad ordning och gott uppförande är, och framför allt hur det skapas, finns det delade meningar om. Men populistiska förslag som skriftliga ordningsomdömen – vilket över allt annat låter jättebra – förklarar varken för eleven vad ordning i klassrummet innebär eller är en lösning på de komplexa problem som bakomligger hög frånvaro och skolk. Skriftliga ordningsomdömen är att sopa problemen under mattan, rulla ihop mattan och överlämna den och tillsammans med ett papper med ifyllda kryssrutor förklara för eleven att han/hon inte duger.

5. Ordningsomdömen innebär en onödig arbetsbörda för lärarna
Alla är överrens om att kunskap ska stå i centrum, ändå säger flera av de fåtal som argumenterar för ordningsomdömen sig vilja göra det bästa för våra lärare. Ingenting kunde vara mer fel. Ska läraren betygsätta elevers själar eller elevens kunskap och kunskapsutveckling? Att kommentera och bedöma uppförande och ordning innebär onödigt pappersarbete. Alla de lärare på skolorna i Borås som vi varit i kontakt med är rasande över de nya ”arbetsuppgifterna”. Det här flyttar fullständigt och totalt fokus från skolans egentligen uppgift – att förmedla kunskap – och stjäl tid och ork från våra lärare.

6. Ordningsomdömen drar ned dem som behöver mest hjälp i en ond cirkel
Den som av flera skäliga orsaker inte kan fokusera på skolan i första hand – som har problem i hemmet – eller den som fullständigt struntar i skolan och därför har underkänt i flera ämnen, saknar inte hyfs utan motivation till att plugga vidare. Skulle någon av dessa typer motiveras mer och komma på ”andra tankar” om man fick ett svartvitt omdöme på att man inte duger i ordning och uppförande?

7. Ordningsomdömen är gammalt och förlegat
Även om det inte rör sig om regelrätta ordningsbetyg får vi aldrig glömma vilka det är som föreslagit detta och har ordningsbetyg som sin hjärtefråga. Folkpartiet, ett parti som lider av stor historisk omedvetenhet, måste ha varit någon annanstans när ordningsbetygen 1969 avskaffades. Avskaffandet var befogat. Då fanns inga personliga utvecklingssamtal utan det var en tid då straff och vedergällning ansågs lösa alla problem. Vi elever skulle vara gudfruktiga, arbetsamma och lydiga offer för lärarens linjaler. Nu på 2000-talet hoppades de flesta – framför allt lärarkåren som hårdast kritiserat ordningsomdömen och ordningsbetyg – att våra politiker lämnat det synsättet bakom sig. Idag har vi utvecklingssamtal, vi har börjat lyssna på eleverna och frågat oss varför ordningsproblem uppstår. Det är en utveckling som vi vill ha!

Slutledning:
Vi vet att det satsas flitigt på utvecklingssamtal och fler lärare och mindre klasser. Det är kanonbra! Men förslag om att införa skriftliga ordningsomdömen är så långt ifrån någon lösning man kan komma. Det känns bara löjligt gammaldags. Vi vet att något sådant aldrig kommer att leda till den goda ordning vi eftersträvar, bara ta oss ett steg bakåt. Vi är självständiga individer. Vi vet vad som är bäst för oss, och det är riktiga tag mot utanförskap och uppbackning för dem som har det svårast.

Skriftliga ordningsomdömen skapar istället utanförskap och placerar eleverna med dåliga studieresultat i ett gemensamt fack med en gemensam stämpel i pannan. Antingen är du okej eller inte okej. Ordningsomdömen innebär enkla svar på svåra problem, skolk och hög frånvaro kommer att bestå i lika hög grad som förut.

Argument för:

1. ”Ordningsomdömen eller ordningsbetyg funkar ju i andra länder”
Att jämföra den svenska skolan med skolan i andra europeiska länder, där man i vissa fall har ordningsbetyg, är lika övertygande som att säga “men i England, där kör man på vänster sida och det sker färre trafikolyckor än i länder med högertrafik. Sverige bör alltså återvända till vänstertrafik, det funkar ju för engelsmännen!”. Trots att ordningsomdömen existerar som en gemensam nämnare i två olika länder är det därmed inte sagt att de per definition skapat en förbättring. Ska vi följa ett sådant resonemang skulle vi kunna återinföra aga i det svenska skolsystemet, det finns i andra europeiska länder och det fungerar där. Det finns inga belägg för en sådan argumentation.

2. ”Ordningsomdömen är endast en del av ett brett skolpaket!”
Ja, tjena. Den borgerliga regeringen driver igenom förändringar i skolan med tidigare betyg, rätt att beslagta mobiltelefoner och mindre makt för eleverna i styrelserna. Regeringens skolpolitik är mer förbjudande än förebyggande. Skolan idag är inte tillänglig för alla på samma sätt. De elever som har störst behov men kanske inte kommer från familjer med rika och välutbildade föräldrar får ta smällen av en skolpolitik med mer fokus på privata intressen och vinster. Det är helt galet, och det är inget skolpaket vi elever vill ha.

3. ”Era protestlistor är inte på riktigt!”
När argumenten tar slut börjar personangreppen. En förkrossande majoritet har vunnit. Vi påstås ha hotat folk med fika. Vi har bjudit på fika vid två tillfällen av tjugo när vi uppmanat elever att skriva på våra protestlistor. Ni, som är för ordningsbetyg och omdömen, har haft alla möjligheter i världen att bjuda på fika och opponera er mot oss och fixa egna protestlistor. Knappt någon har skrivit under utan att i samma veva fråga oss frågor vad det handlar om och velat diskutera mer. Den som ”känt sig hotad” av att ta en kaka och skrivit på listorna av den orsaken, utan att läsa den förtydligande ingressen som stått med på varje lista, finns inte.

4. ”De vet inte vad de skrivit på!”
Vi har arrangerat två större möten i aulan, flera mindre föredrag och skrivit dussintals texter på vår hemsida om vad ordningsomdömena handlar om. Vi har gjort mycket reklam för hemsidan som uppgått i flera hundra besökare varje dag. Den som sedan påstår att den skrivit under namnlistorna utan att veta vad det handlar om, trots att varje lista är försedd med en förklarande introduktion, bör nog fråga sig ett och annat. När högerns argument tar slut, då börjar personangreppen och lögnerna.

5. ”Ni är kommunister!”
Vi har i otaliga omgångar klartgjort för pessimisterna att vi är partipolitiskt obundna. Den som tror något annat kan fråga de elever ur moderaternas ungdomsförbund som både stöttat och hjälpt till vid våra tillställningar. Det enda partiet som verkligen vill se ordningsbetyg är folkparitet, och vi som är engagerade i Förenade klasskamrater är eniga och gemensamt motståndare till er politik, men mer partipolitiskt än så är vi inte lagda. Ännu ett så kallat påhopp som bara vittnar om en sak. Nu har vi vunnit, era argument är slut.

Slutledning:
Hittills är det här samtliga argument som dykt upp i den flera veckor långa debatten i tidningar och på TV. Båda sidorna har kommit till tals ungefär lika mycket, åtminstone har man haft lika stora förutsättningar att föra fram sin åsikt.

Vårt uppmärksammande av ordningsomdömena har resulterat i ett tiotal debattartiklar och insändare samt ett tjugotal nyhetsartiklar i media. Dessutom skrev närmare 800 elever på Bäckängsgymnasiet på våra protestlistor.

Bilda dig din egen uppfattning och välj sida.

Det finns fortfarande möjlighet att skriva på protestlistorna.

Kontakt:
Håll utkik på http://klasskamrater.nu för mer information om oss och vart du finner oss.